Utlysning av tre forskar-ST i Allmänmedicin - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar

Region Stockholm har som en del av Primärvårdsstrategin beslutat att i en årlig utlysning under 2021–2025 ge 3 ST-läkare i allmänmedicin lönebidrag till forskarutbildning vid Karolinska Institutets institution för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), sektionen för allmänmedicin och primärvård.

Forskar-ST i allmänmedicin är ett tilläggsåtagande, utöver den av Socialstyrelsen definierade kliniska specialiseringstjänstgöringen, som syftar till att uppnå vetenskaplig kompetens motsvarande doktorsgrad. Utlysningen riktar sig till i regionen redan anställda ST-läkare i allmänmedicin. Totalt erbjuds lönebidrag för 36 månader forskningstid. Dessa månader ska i samråd med berörda parter fördelas på hel eller deltid, och integreras med den kliniska tjänstgöringen så att ST-läkaren har möjlighet att upprätthålla en god kontinuitet i det kliniska arbetet. Forskningstiden måste i sin helhet tas ut under ST-tiden. Forskarutbildningen ska företrädesvis genomföras i något av de tre projekt som beskrivs kortfattat i en nedan.

Behörighetskrav

Du ska vara antagen ST-läkare i allmänmedicin i Region Stockholm. Normalt ska högst 3 år av klinisk ST-tid vara fullgjord för att vara behörig att söka forskar-ST. ST-läkare som redan gjort delar av sin kliniska tjänstgöring, får tillgodoräkna dessa inom ramen för forskar-ST.

Ansökan

I ansökan som görs i systemet Varbi under tiden 20.09 2023 – 11.10 2023 anger du dina
personuppgifter. Vidare redogör du för relevanta meriter, inklusive eventuella tidigare forsknings- eller projekterfarenheter (högst 2 A4-sidor standardtext). Du ska också bifoga en beskrivning (högst 3 A4-sidor) av: (1) varför du vill och är passande för att genomföra en forskarutbildning, (2) hur du ser på forskning, utbildning och utveckling (FoUU) i allmänmedicin, och (3) din motivering till att vilja genomföra en forskarutbildning i något eller några av de tre projekt som beskrivs nedan.

Vid frågor kring denna ansökan kontakta:

Om innehåll: Forskningssamordnare Jan Hasselström (jan.hasselstrom@regionstockholm.se, 073 072 1082), Akademiskt Primärvårdscentrum. Om tekniska frågor runt ansökningen och Varbi: Caroline Jonsson, HR-konsult, (caroline.jonsson@regionstockholm.se) 070-208 27 39.

Välkommen med din ansökan!

Utförlig Kravspecifikation för forskar-ST i allmänmedicin bifogas utskick till samtliga ST-läkare i
Region Stockholm och finns tillgängligt via ST-forums hemsida.

Tre projektbeskrivningar i kortformat till vilka lönebidraget och doktorandutbildningen är knutna. Se bilagorna för projektens projektplan.

Projekt 1.

Kontinuitet i primärvård för patienter med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – association till hälsorelaterad livskvalitet, sjuklighet, vårdkostnader och medicinering - Huvudhandledare Anna Nager.

Background
Asthma and chronic obstructive pulmonary disease (COPD) are common chronic lung disorders, mainly managed in primary care.
Previous studies have demonstrated associations of low continuity of care and higher mortality, risk of unplanned health care utilization, and increased health care costs. The association of continuity of care on healthcare outcomes for patients with asthma and COPD has not been studied in Sweden. In addition, no study has examined continuity of care for patients with asthma and COPD in a primary health care setting.

The aim of this study is to examine the association of primary care continuity and health outcomes and costs in patients with asthma and COPD.

Research questions
Among patients with asthma and COPD, is continuity of primary care associated with:

• Morbidity and health-related quality of life?
• Healthcare costs of out- and inpatient care?

Among patients with COPD, is continuity of primary care associated with:

• Number of disruptions and changes in participants’ dispensed COPD medication?

Methods and materials

Study participants are 804 patients with asthma and 1193 patients with COPD from the PRAXIS-study, randomly selected from 100 primary health care centers and 14 hospitals in eight Swedish healthcare regions. For each study participant self-reported information from questionnaires, medical record review data and data from the Swedish Patient Register, Drug register and Cause of Death Register have been collected. Data on continuity of care are based on the study participants’ primary care contacts with a doctor during 2004–2014, extracted from medical records. The Continuity of Care index, that measures the frequency of visits to each health care
provider and the spread of visits among health care providers, will be used.

Planned studies
The four studies are all cross-sectional.

Study 1 will examine the association between continuity of primary care and morbidity and health related quality of life for patients with asthma. The primary outcome variables are symptoms (total score of Asthma Control Test, ACT), number of exacerbations and health related quality of life (total score of mini-Asthma Quality of Life Questionnaire, mini-AQLQ). The analysis will be adjusted for age, sex, level of education and comorbidity.

Study 2 will examine the association between continuity of primary care and morbidity and health related quality of life for patients with COPD. The primary outcome variables are number of exacerbations, dyspnea measured by mMRC , and health related quality of life (mean score of Clinical COPD Questionnaire, CCQ) and health status (total score of COPD Assessment test, CAT). The analysis will be adjusted for age, sex, level of education and comorbidity.

Study 3 will examine the association between continuity of care and health care costs for patients with asthma and COPD in primary care. The primary outcome variables are health care costs due to visits at primary care, outpatient visits and hospitalizations. The analysis will be adjusted for age, sex, level of education and comorbidity.

Study 4 will compare the use of COPD- and hypertensive medication in relation to continuity of primary care for patients with COPD. The primary outcome variables are number of disruptions and changes in participants’ dispensed COPD medication. The analysis will be adjusted for grade of severity of COPD, age, sex, level of education and comorbidity. The secondary outcome is number of disruptions and changes in participants’ dispensed hypertensive medication, compared to the primary outcome variables.

Importance of the study
The study provides knowledge that will be important for primary health care centers and policy makers planning primary care.

Role of the doctoral student
The data have been collected by other members in the PRAXIS research group. The doctoral student will participate in processing, analyzing, and describing results in articles as well as corresponding with a scientific journal.

Projekt 2.

PRIMOS VFX Primärvård och osteoporos - åtgärdsplan för kotfrakturer - Huvudhandledare Hans Lundin

Background
A vertebral fracture (VFX) is one of the most important indicators of osteoporosis and the need for secondary fracture prevention. A patient with a VFX has 7-fold increased risk for further VFXs, but also a high risk of other fractures. Only about 1/3 of all patients with a VFX seen on lateral spine radiographs at screening, had a previous diagnosis of their VFX. Chest radiographs are commonly used in primary healthcare to assess patients with lung and heart diseases. Even when VFs are visible on these chest radiographs, they are rarely reported by the radiologist.

Artificial intelligence (AI) models are available for several applications in the management of osteoporosis. However, such AI models have not been evaluated in the clinical setting in primary health care.

Study 1.
Design: descriptive retrospective study
Research questions: Prevalence VFXs on chest radiographs taken for other purposes? Frequency of VFX documented in report?
Methods: AI model used to identify VFXs on lateral chest radiographs in the database “Bild- och funktionstjänst” (BFT).
Population: Patients 60 years or older of both sexes who were referred from primary health care to chest radiographs during one year.
Outcomes: The proportion of unreported vertebral fractures seen on chest radiographs

Study 2.
Design: prospective clinical study
Research questions: What is the accuracy of the AI model compared to vertebral fracture assessment (VFA) in identifying vertebral fractures?
Population: Consecutive primary healthcare patients > 60 years or older with VFX on chest radiographs. Max 200 participants.
Methods: AI model integrated in the Picture Archiving and C ommunication System (PAC S) of the radiological clinic. When a VFX is detected, the radiologist will get a notion to add the diagnosis to the report. Patients with a detected VFX will be invited to participate in the study. Study persons will be examined by a researcher at Sollentuna osteoporosis clinic. Data will include fracture risk assessment, quality of life in osteoporosis questionnaire “Qualeffo-41”; height and weight, back curvature assessment, balance tests, hand grip strength, gait speed, DXA of whole body, hip and lumbar spine including vertebral fracture assessment (VFA).
Outcomes: Correlation between VFA diagnosis on AI and VFA. The accuracy of AI model compared to VFA.

Study 3:
Design: qualitative interview study
Research questions: Radiologists’ perception of working with the AI model and to report VFXs nobody asked for?
Population: Radiologists working with AI model.
Methods: individual interviews. Qualitative content analysis.

Study 4:
Design: qualitative interview study
Research questions: Patients’ perception of receiving information about a VFX they and their doctor had not asked for
Population: Patients with vertebral fractures on their chest radiograph.
Methods: 10-20 individual interviews. Qualitative content analysis.
Relevance of the project:
This project aims to find new ways to identify and take care of patients with prevalent VFXs in to improve the prevention of new vertebral and other fragility fractures in primary healthcare. Automated diagnosis of VFXs with AI on chest x-rays has never been evaluated in the clinical setting in primary health care.

Role of the PhD student in the project:
Study 1: Analyze data, write paper
Study 2: Collaborate with main supervisor in data collection at study visits, analyze data, write paper
Study 3: Collaborate with main supervisor in data collection at study visits, analyze data, write paper
Study 4: Conduct interviews, analyze data, write paper

Projekt 3.

Vibrometer baserad pulsvågsanalys av artärstelhet och riskbedömning av hjärt-kärlsjukdom - Huvudhandledare Panos Papachristou

Det är vanligare att avlida av hjärt-kärlsjukdom än av cancer. Korrekt riskstratifiering är avgörande för att välja lämplig utredning och behandling. Vid misstänkt ischemisk hjärtsjukdom används idag riskskattningssystem baserade på en kombination av undersökningar, laboratorieprover och symtom. HEART score är en sådan metod, men begränsas då det baseras på epidemiologiska data, vilket leder till att många hamnar i gruppen ”intermediär risk”. För dessa individer krävs ytterligare undersökningar med högre sensitivitet och specificitet.

Ökad artärstelhet är ett tidigt fynd vid hjärt-kärlsjukdom, en oberoende riskmarkör för kardiovaskulära händelser och död, och ger ett indirekt mått på blodkärlens åldrande. Mätning av artärstelhet rekommenderas i internationella riktlinjer för riskstratifiering. Även ljud som genereras från hjärta och kärl kan ge ny information om deras funktion. Där har metoder som laser doppler vibrometri (LDV) visat att de kan användas för att uppskatta t.ex. stenosgrad i stora kärl eller hjärtats pumpförmåga.

Både datortomografi av kranskärlen (DTK) och klassisk mätning av artärstelhet kräver dyr utrustning och högutbildad personal. Det finns ett stort behov av nya, känsliga, lättanvända kardiovaskulära undersökningstekniker som är anpassade för att möjliggöra tidig identifiering av en ökad risk för hjärtkärlsjukdom.

Övergripande syfte med studierna är utvärdering av LDV och dess potential som mätmetod i ett
screeningsförfarande inom primärvård för kardiovaskulär riskstratifiering vid ischemisk hjärtsjukdom, klaffsjukdom, hjärtsvikt, hypertoni och diabetes.

Hypotesen är att LDV mätningar korrelerar väl med etablerade metoder för mätning av artärstelhet, hjärtats pumpförmåga och stenosgrad i aortaklaffen.

Metodiken baseras kring LDV mätningar på patienter med varierande grad av kardiovaskulär sjukdom inom ramen av två prospektiva studier. Analysen av data är i huvudsak kvantitativ (känslighet, korrelations- samt multivariat analys).

Delstudie I: Pilotstudie hos en mindre kohort av patienter med känd kardiovaskulär sjukdom (ischemisk hjärtsjukdom, klaffpatologi ffa aortastenos, hjärtsvikt) där korrelation mellan LDV och fastställd patologi samt grad av artärstelhet kommer att analyseras.

Delstudie II: Under 2024 och 2 år framåt planeras en återundersökningsstudie, där 2500 deltagare från SC APIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) studien på Danderyds sjukhus kommer kallas. Här kommer LDV användas för att fastställa klinisk och diagnostisk träffsäkerhet för metoden.

Delstudie III: Inom ramen av en större prospektiv klinisk prövning (C ardio alpha), med bl.a. redan insamlat material på över 1200 patienter från en oselekterad primärvårdspopulation, kommer korrelation och känslighet mellan LDV samt referensmätningar inkl. hjärtultraljud, kliniskt utfall, samt riskstratifiering med etablerade verktyg att studeras.

Betydelsen av studierna är stor, då det finns en avsevärd andel individer med maskerad hypertoni, icke känd klaffpatologi eller hjärtsvikt som med hjälp av tidig diagnostik och behandling har möjlighet att avstyra allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och mer avancerad hjärtsvikt.

Doktorandens arbete kommer baseras på mätningar och analyser med den föreslagna LDV sensortekniken. För detta kommer hen genomgå en kompetensutbildning (GC P och ISO 14155) för arbete med regulatoriska och praktiska delar inom de kliniska prövningarna. Vidare kommer hen medverka vid studiedesign och skrivandet av etikansökan (delstudie II, delstudie I och III har redan godkänd etik), göra fortlöpande informationsinhämtning och kartläggning av kunskapsområdet med en utveckling av det vetenskapliga skrivandet (manuskript, kommande artiklar). Inom ramen för doktorandutbildningen samt relevanta samarbeten tränas hen i statistisk analys och tolkning av insamlad data (delstudie I-III).